Sociala Företag

Sociala företag ingår i den sociala ekonomin som en del av den sociala ekonomins företagande.

Andra namn på liknande verksamheter är sociala arbetskooperativ eller brukarkooperativ.

Fyra grundstenarna i sociala företaget:
1.  Integration

2.  Demokrati

3.  Empowerment

4.  Affärsverksamhet

Regeringen antog den 22 april 2010 en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Handlingsplanen är avgränsad till att avse enbart arbetsintegrerande sociala företag och Påverkar inte regeringens andra prioriterade satsningar som rör socialt företagande i allmänhet och det civila samhället i stort.

Ladda ner den här

Här kan du ladda ner vår egen informationsbroschyr om socialt företagande, med exempel från varje län.

Anledningen till att sociala företag har fått en egen flik, är att just nu är det mycket uppmärksamhet kring denna typ av arbetsintegrerande företagande. Lokala och regionala samarbeten mellan offentlig sektor och den sociala ekonomin har startats och olika kompetensutveklingprojekt genomförs för att möta intresset och behovet av sociala företag och dess möjligheter till försörjning och utveckling.

 
Ladda ner foldern här..

DEFINITION AV SOCIALA FÖRETAG

Sammanfattningsvis kan sägas att först och främst är det sociala företagandet ett företagande som självklart gör affärer och bedriver näringsverksamhet. De är organiserade enligt kooperativa principer och/eller i någon av de vanliga organisationsformerna inom den sociala ekonomin, men ibland också som aktiebolag med särskilda villkor. De sociala företagen samverkar med aktörer från både den offentliga och privata sektorn, men är organisatoriskt fristående från dem båda. Men centralast av allt är nog dock att sociala företag springer ur och drivs av ett starkt idéburet socialt engagemang och ansvar, där människors behov av arbete, delaktighet och förutsättningar får stå i centrum för företagets drift och utveckling.

Sociala företag kan också kortkort beskrivas såhär:

• har som ändamål att integrera människor i samhälle och arbetsliv
• återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter
• skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt
• är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet

De binder samman entreprenörskap med individens behov av arbete och samhällets behov av tjänster. De driver affärsverksamhet där medarbetarna och deras förutsättningar står i centrum.

Sociala företag är arbetsintegrerande

För att vara ett socialt företag krävs alltid att man skapar arbete för människor som står utanför arbetsmarknaden, ett starkt deltagarinflytande och ett empowermentperspektiv i arbetet. Sociala företag har alltså en dubbel affärsidé; att utveckla människan, samtidigt som man producerar och säljer varor och tjänster på marknaden. De sociala företagen bygger oftast på en värdegrund som utgår från den organisation som driver företaget. Den största delen av sociala företag är kooperativa därför finns här en kort beskrivning av den kooperativa värdegrunden, som den uttrycks av ICA - den internationella kooperationens organisation:

"Kooperativa föreningar bygger på värderingarna självhjälp, personligt ansvar, demokrati, jämlikhet, rättvisa och solidaritet. Medlemmar i kooperativa föreningar tror på etiska värden som hederlighet, öppenhet, socialt ansvar och omsorg om andra".

Värdegrunden har utvecklats till sju internationellt erkända kooperativa principer som kooperativa företag arbetar utifrån. Principerna hittar du här: www.coop.org http://www.coop.org/coop/principles.html

Sociala företag är organiserade på olika sätt;

• Sociala arbetskooperativ som drivs enligt de kooperativa principerna, (medlemsägt,medlemsstyrt mm) Det vanligaste är att de är organiserade i form av ekonomiska eller ideella föreningar. De kan också vara aktiebolag.
• Sociala företag organiserade i form av stiftelser, ideella föreningar, ekonomiska föreningar eller aktiebolag men som inte drivs enligt de kooperativa principerna

Sociala Företag gör egna affärer

Sociala företag har samma ansvar och skyldigheter gentemot både kunder och anställda som andra företag och deltar på lika villkor i näringslivet. Flera arbetsintegrerande sociala företag är medlemmar i lokala företagareföreningar. De sociala företagen har ofta anställd personal eller medlemmar som under en tid får olika bidrag eller ersättningar från någon offentlig aktör. Målet är att med tiden minska denna ersättning och istället öka företagens intäkter till riktiga löner. Den relationen betyder inte att de social företagen är organiserade enligt någon utomståendes aktörs modell. Det sociala företaget är på alla andra sätt helt fristående.

Samarbete med social företag – handbok för offentliga aktörer

På nätet finns en handbok för samarbete med sociala företag. Den har tagits fram i ett samarbete med Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Sociala Arbetskooperativens Intresseorganisation (SKOOPI).

Där kan läsa mer om samverkan mellan de stora offentliga aktörerna och små lokala social företag, köpa och sälja varor och tjänster, konkurrensfrågor, om hur sociala företag gör affärer som andra företag, vilka olika typer av arbetsintegrerande sociala företag det finns, olika juridiska former. Vem som organiserar de arbetsintegrerande sociala företagen och relationen med omvärlden. Du kan också läsa om statistik som visar hur sociala företag vidgar arbetsmarknaden, hur människor erbjuds arbeta 100% av sin förmåga och vilka som kan erbjudas arbete i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Där finns också flera exempel av sociala företag samt olika guider om offentlig upphandling och socioekonomiska bokslut och andra metoder att framgångsrikt driva sociala företag.

http://www.sofisam.se/?get=content&action=view&id=127-3

Under 2009/2010 pågick en informationssatsning om sociala företag

Tillväxtverket gav uppdraget åt den sociala ekonomins aktörer att under sex månader (t o m feb 2010) informera myndigheter och organsiationer om socialt företagande. I Östra Mellansverige var det PLUS - Partnerskapet för lokal utveckling och social ekonomi i Östra Mellansverige som ansvarar för att uppdraget informations- och utbildningsinsatser hos myndigheter och organisationer i regionen, genomförs under oktober 2009 till februari 2010.

Syftet är att öka kunskapen om vad de sociala företagen kan bidra till när det gäller rehabilitering och sysselsättning
och därmed bidra till att !er sociala företag kan startas.

Även mer information på Tillväxtverkets´s hemsida

Socialt företagande

Socialt företagande – är ett företagande som syftar till att göra det lättare för människor med olika typer av arbetshinder, att komma in/tillbaka på arbetsmarknaden och på så sätt integrera hela grupper som annars riskerar ett permanent utanförskap på arbetsmarknaden. Av flera skäl är just sociala företag just nu en bransch i tillväxt.

Sociala företag är alltså företag med sociala entreprenörer som tillsammans skapar nya chanser, nya företag, nya liv och ny identitet, för sig själva och andra. Det är företag vars medarbetare under lång tid - kanske aldrig - haft ett arbete att gå till. Men som idag är stolta företagare och medarbetare i en ny och växande sektor.

Läs gärna mer i Tillväxtverkets broschyr "Sociala företag behövs". pdf

- SKOOPI

SKOOPI är en intressorganisation för sociala företag i Sverige

- Sociala företag beskrivs utförligt också här

- PUST

Partnerskap för utveckling av sociala företag

Varför socialt företagande?
Det sociala företagandet har stora möjligheter att skapa nya hållbara företag och utveckla affärsområden som ger nya arbetstillfällen samtidigt som nya grupper integreras på arbetsmarknaden. I Europa har sociala företag en längre historia och har skapat hundratusentals nya arbeten och i Sverige växer antalet arbetstillfällen skapade i sociala företag hela tiden.

År 2005 ser det ut så här i Sverige:
- 350 000 människor under 60 år har förtidspension.
- 130 000 lever permanent på socialbidrag/försörjningsstöd
- 100 000 har varit sjukskrivna i mer än ett år.
- 36 000 har varit arbetslösa i mer än 2 år
- 26 000 sitter i fängelse, är hemlösa eller i insatser pga missbruk.

Flertalet av dessa människor lever i utsatthet och fattigdom och upplever en stor maktlöshet. Många vill och kan arbeta men arbetsförhållanden och uppgifter måste anpassas till just deras förutsättningar. Behovet av stöd och särskilda insatser för att komma in på arbetsmarknaden är därför stort. En ökad samverkan mellan olika myndigheter och mer individuellt utformade insatser kommer att leda till att många fler kan lämna arbetslöshet och bidragsberoendet bakom sig.

Regeringen stödjer därför framväxten av sociala företag och mobiliserar resurser hos de fyra myndigheterna Tillväxtverkt, AMS, Försäkringskassan och Socialstyrelsen för insatser som stimulerar till att fler sociala företag startar och växer. På så sätt kan fler bli delaktiga i arbetslivet och få ökade möjligheter att försörja sig själva på den reguljära arbetsmarknaden. Trygghetssystem, finansieringsmöjligheter och regelverk för offentliga upphandlar kommer att ses över och anpassas.